furunkel

Svenska

Substantiv

Böjningar av furunkel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	furunkel	furunkeln	furunklar	furunklarna
Genitiv	furunkels	furunkelns	furunklars	furunklarnas

furunkel

1. (medicin) böld; hudåkomma orsakad av inflammation i en eller flera hårsäckar

   Etymologi: Av latinska furunculus (”liten tjuv”), diminutiv av latinska fur (”tjuv”, ”slyngel”). På latin avser furunculus även mindre skott på vinstock som stjäl näring från huvudskottet.

Översättningar

böld

• bokmål: furunkel m
• isländska: kýli ^(is) n, graftrarkýli n
• tyska: Furunkel ^(de) m