fristil

Svenska

Substantiv

Böjningar av fristil	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fristil	fristilen
Genitiv	fristils	fristilens

fristil

1. (skidsport) disciplin inom längdskidåkning där man, till skillnad från klassiskt, får skatea

   Antonymer: klassisk

   Sammansättningar: fristilsåkare

2. (brottning) disciplin där man, till skillnad från grekisk-romersk, får ta grepp under motståndarens höft

   Sammansättningar: fristilsbrottning

Översättningar

disciplin inom längdskidåkning där man, till skillnad från klassiskt, får skatea

• tyska: Freistil ^(de) m

disciplin där man, till skillnad från grekisk-romersk, får ta grepp under motståndarens höft

• tyska: Freistil ^(de) m