Wiktionary
Wiktionary

Svenska

redigera

Adjektiv

redigera

franska

  1. böjningsform av fransk

Substantiv

redigera
Böjningar av franska 1 Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ franska franskan
Genitiv franskas franskans
Böjningar av franska 2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ franska franskan franskor franskorna
Genitiv franskas franskans franskors franskornas

franska

  1. språk som talas i Frankrike med flera länder
    Etymologi: Belagt sedan 1658; jämför fornsvenska franz 'franska (språket)'.
  2. franskbröd
    Etymologi: Belagt sedan 1950.
    Sammansättningar: formfranska, källarfranska, långfranska, småfranska
  3. (mindre bruklig) kvinna från Frankrike
    Synonymer: fransyska
    Antonymer: fransk (man från Frankrike, mindre bruklig)
 
Besläktade ord: fransk, fransyska, fransman, fransos

Översättningar

redigera

Isländska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av franska  Oräknbart
femininum Obestämd Bestämd
Nominativ franska franskan
Ackusativ frönsku frönskuna
Dativ frönsku frönskunni
Genitiv frönsku frönskunnar

franska

  1. (språk) franska