Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av frånfälle  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ frånfälle frånfället frånfällen frånfällena
Genitiv frånfälles frånfällets frånfällens frånfällenas

frånfälle n

  1. död, upphörande av liv
    Etymologi: Substantivbildning av falla ifrån, belagd i svenska språket sedan 1551. Jämför dock fornsvenska franfal med samma betydelse.[1][2]

Översättningar redigera

Källor redigera

  1. Svensk ordbok: "frånfälle"
  2. Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "franfal", läst 2023-08-28