fränka

Se även franka och frænka.

Svenska

Substantiv

Böjningar av fränka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fränka	fränkan	fränkor	fränkorna
Genitiv	fränkas	fränkans	fränkors	fränkornas

fränka u

1. (ålderdomligt) kvinnlig släktmedlem

   1903 (3 feb): Ett möte. (Södra Dalarnes Tidning):

   Först nu, då de hunnit på tre å fyra stegs aftånd från hvarandra, tycktes kronprinsessan igenkänna sin fränka.

   Etymologi: Av fornsvenska frænka.

   Besläktade ord: frände