fornengelska

Svenska

Substantiv

fornengelska

Böjningar av fornengelska	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fornengelska	fornengelskan
Genitiv	fornengelskas	fornengelskans

1. (språk) den form av engelska som talades, och senare skrevs, mellan ungefär 400-talet och 1100-talet

   1881: Nordisk familjebok:

   Fornengelskan hade upptagit ytterst få ord från keltiskan, men deremot åtskilliga från latinet, i synnerhet från kyrkospråket.

   Synonymer: anglosaxiska

Översättningar

språk

• aragonska: anglo-saxón, anglés antigo
• engelska: Old English ^(en), Anglo-Saxon ^(en)
• fornengelska: Englisc ^(ang), Englisc sprǣc
• franska: vieil anglais ^(fr) m, anglo-saxon ^(fr) m
• isländska: fornenska ^(is) f, engilsaxneska ^(is)
• katalanska: anglès antic ^(ca) m
• polska: staroangielski ^(pl) m
• portugisiska: anglo-saxão ^(pt)
• tyska: Altenglisch ^(de) n, Angelsächsisch ^(de) n
• volapük: Vöna-Linglänapük ^(vo)