folkbildning

Svenska

Substantiv

Böjningar av folkbildning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	folkbildning	folkbildningen	folkbildningar	folkbildningarna
Genitiv	folkbildnings	folkbildningens	folkbildningars	folkbildningarnas

folkbildning u

1. undervisning av vuxna i sådant som inte är direkt relevant för deras arbete

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1805.

   Besläktade ord: folkbildare

   Se även: bildning, utbildning, allmänbildning

   Se även tesaurus: Studium

Översättningar

undervisning av vuxna i sådant som inte är direkt relevant för deras arbete

• danska: folkeoplysning u
• tyska: Volksbildung ^(de) f