Svenska

redigera
Böjningar av flirta  Aktiv Passiv
Infinitiv flirta flirtas
Presens flirtar flirtas
Preteritum flirtade flirtades
Supinum flirtat flirtats
Imperativ flirta
Particip
Presens flirtande, flirtandes
Perfekt

flirta

  1. lekfullt antyda eller visa sig erotiskt intresserad av någon genom ögonkontakt eller konversation
    Vanliga konstruktioner: flirta, flirta med någon
    Jämför: ragga, stöta
  2. (överfört, ofta politiskt) antyda eller visa intresse för samarbete
    Vanliga konstruktioner: flirta med någon

 

Varianter: flörta
Besläktade ord: flirt (flört), flirtig (flörtig)
Sammansättningar: svårflirtad (svårflörtad)
Etymologi: Från engelskans flirt (samma betydelse: antyda erotiskt intresse)[1]

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Nationalencyklopedins ordbok: "flirta" (kräver betald inloggning), hämtad 2012-11-17.