flöjt
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av flöjt | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | flöjt | flöjten | flöjter | flöjterna |
Genitiv | flöjts | flöjtens | flöjters | flöjternas |
flöjt
- ett träblåsinstrument
- 1848: Carl-Henrik Rydberg: Ännu en million anekdoter: Det är alldeles omöjligt, herr direktör. Jag är bas, och det här är en konsert för flöjt.
- Etymologi: Rudbeck 1675: vloit, Fernander 1695: fleut, f. ö. i äldre nysvenska flöt(e), flyt, i Variarum rerum vocabula 1538 med flera: flöta motsvarande danska fløjte, från medellågtyska vloite, lågtyska fleute (tyska flöte); av fornfranska flaüte (fra. flûte), med ovisst ursprung. [1]
- Sammansättningar: blockflöjt, panflöjt, piccolaflöjt, tvärflöjt
Översättningar
redigeraÖversättningar
- bokmål: fløyte (no)
- danska: fløjte (da)
- engelska: flute (en)
- finska: huilu (fi)
- franska: flûte (fr)
- frisiska: fluit (fy)
- galiciska: frauta (gl) f
- hebreiska: חָלִיל (he) m (khalíl)
- isländska: flauta (is) f
- italienska: flauto (it) m
- kurdiska: flût (ku)
- meänkieli: flöitti
- polska: flet (pl)
- portugisiska: flauta (pt) f
- ryska: флейта (ru) f (fléjta)
- slovakiska: flauta f
- somaliska: foodhin
- spanska: flauta (es) f
- tjeckiska: flétna (cs) f
- tyska: Flöte (de) f