Wiktionary

fimf

Urgermanska

redigera

Räkneord

redigera

*fimf (ordinaltal *fimftô)

  1. fem
    Etymologi: Av äldre urgermanska *femfi, av förgermanska *pémpe, av oregelbunden konsonantändring (*p från *kʷ) (möjligen kommen av inledande *p-) för urindoeuropeiska *pénkʷe, troligen av tidigare *kʷetwóres pénkʷe ("fyra [fingrar] tumme-och")
    Användning: Ordet får sin mening av handens fem fingrar, även om fem i sammanhanget fyra fingrar och en tumme må ha glömts i urgermansk tid
    Fraser: *fimf tiǥiwiz, *fimf hundarađō, *fimf þūsundijôz
    Sammansättningar: *fimffaldaz, *fimftehundą, *fimftehun, *fimftô
    Besläktade ord: *fiŋgraz
    Jämför: Samma som frygiska πινκε (pinke), messapiska penka-, luviska paⁿta, uralbanska *penče, urbaltiska *penk-, urhellenska *pénkʷe, urindoiranska *pánča, uritaliska *kʷenkʷe, urkeltiska *kʷenkʷe, urslaviska *pętь (pętǐ), urtokhariska *p'äñś
5 Förra: *feđwōr
Nästa: *sehs

Omvandlingar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=fimf&oldid=3833251”