fenge

Bokmål

Substantiv

Böjningar av fenge	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fenge	fenget	fenger	fenga, fengene
Genitiv	fenges	fengets	fengers	fengas, fengenes

fenge n

1. tändsats, fnöske, fängkrut

Verb

fenge

1. fänga, antända
2. (bildligt) intressera, väcka intresse

   fortryllende, fengslende, fengende

   förtrollande, fängslande, intresseväckande

Nynorska

Substantiv

Böjningar av fenge 1	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fenge	fenga	fenger	fengene

Böjningar av fenge 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fenge	fenget	fenge	fenga

fenge f [1], n [2]

1. fång

   ei fenge med gras

   ett fång med gräs

   Varianter: fengje

2. tändsats, fnöske, fängkrut

Verb

fenge

1. fänga, antända
2. (bildligt) intressera, väcka intresse
3. (sjukdomar) ta sig, smitta, spridas, drabbas av
4. samla i ett fång

Varianter: fenga, fengja, fengje