feber

Se även Feber.

Svenska

Substantiv

Böjningar av feber	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	feber	febern
Genitiv	febers	feberns

feber (utrum, oräknebart)

1. en temperaturhöjning hos en organism som resultat av en infektion

   Etymologi: Via latinska febris, ursprungligen från den etruskiske guden Februus.

   Synonymer: frossa

   Besläktade ord: febra, febrig, febril

   Sammansättningar: barnsängsfeber, ebolafeber, feberfri, feberhet, febertermometer, fotbollsfeber, gula febern, guldfeber, nervfeber, paratyfoidfeber, rosfeber, scharlakansfeber, sorkfeber, tredagarsfeber, tyfoidfeber

Översättningar

temperaturhöjning i kroppen

• bokmål: feber ^(no) m
• danska: feber ^(da)
• engelska: fever ^(en) pyrexia ^(en)
• finska: kuume ^(fi)
• franska: fièvre ^(fr) f
• grönländska: feberi
• isländska: hitasótt, sótthiti, seyðingshiti, ólgusótt, hiti ^(is) m
• italienska: febbre ^(it) f
• japanska: 熱 ^(ja) (ねつ, netsu)
• jiddisch: פֿיבער m (fíber)
• latin: febris ^(la)
• nederländska: koorts ^(nl) mf
• polska: gorączka ^(pl)
• ryska: лихорадка ^(ru)
• spanska: fiebre ^(es) f
• sydsamiska: vaejlie
• tyska: Fieber ^(de) n

Danska

Substantiv

feber u

1. feber