föresväva

Svenska

Verb

Böjningar av föresväva	Aktiv	Passiv
Infinitiv	föresväva	föresvävas
Presens	föresvävar	föresvävas
Preteritum	föresvävade	föresvävades
Supinum	föresvävat	föresvävats
Imperativ	föresväva	–
Particip
Presens	föresvävande, föresvävandes
Perfekt	föresvävad

föresväva

1. dunkelt framträda i medvetandet hos någon

   1922: Brott och straff, del 2, Fjodor Dostojevskij (översatt av Ellen Rydelius):

   Det var tydligt att denna tanke hade föresvävat henne själv många gånger och att han endast hade återuppväckt denna skrämmande tanke.

   2008: Mitt envisa hjärta, Lynne Graham (översatt av Jesper Larsson):

   Det tycktes inte föresväva honom att vissa kvinnor kanske sökte något mer än bara ett vackert yttre och pengar på banken.

   Besläktade ord: föresvävande