förbliva

Svenska

Verb

Böjningar av förbliva	Aktiv
Infinitiv	förbliva
Presens	förbliver
Preteritum	förblev
Supinum	förblivit
Imperativ	förbliv
Particip
Presens	förblivande, förblivandes
Perfekt	–

förbliva

1. fortsätta vara på samma sätt som nu, inte ändras

   Hans bröllopslöfte var ganska kort och koncist: "Jag är och förbliver dig trogen."

   Hon skulle komma att förbliva bra på fotboll i tio år; efter ett decennium tröttnade han nämligen på sporten.

   Varianter: förbli

   Användning: Denna form är ovanligare än kortformen förbli (för infinitiv och presens).