fänrik

Svenska

Substantiv

Böjningar av fänrik	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fänrik	fänriken	fänrikar	fänrikarna
Genitiv	fänriks	fänrikens	fänrikars	fänrikarnas

fänrik

1. (militärt) officer med grad under löjtnant

Översättningar

militär grad

• bokmål: fenrik m
• engelska: ensign ^(en)
• finska: vänrikki ^(fi)
• spanska: alférez ^(es) m
• turkiska: asteğmen ^(tr)
• tyska: Leutnant ^(de) m, Fähnrich ^(de) m