embonpoint

Svenska

Substantiv

Böjningar av embonpoint	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	embonpoint	embonpointen
Genitiv	embonpoints	embonpointens

embonpoint

1. korpulens

   1912: De tre gracerna. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, Carl Forsstrand:

   Nyss tjugonio år fyllda, var han väl ej ännu i besittning af den afsevärda embonpoint, som gaf Bellman anledning till att kalla honom »han med stora magen»

   Etymologi: Av franska embonpoint, egentligen en bon point ’i gott stånd’.