dyrkare

Svenska

Substantiv

Böjningar av dyrkare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dyrkare	dyrkaren, vard. dyrkarn	dyrkare	dyrkarna
Genitiv	dyrkares	dyrkarens, vard. dyrkarns	dyrkares	dyrkarnas

dyrkare

1. individ som dyrkar (i betydelsen ’avguda, tillbe, ta efter’)

   Sammansättningar: asadyrkare

   Synonymer: tillbedjare

2. (mindre brukligt) individ som dyrkar (i betydelsen ’öppna ett lås med annat verktyg än den nyckel som passar i låset’)