Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av duopol  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ duopol duopolet duopol duopolen
Genitiv duopols duopolets duopols duopolens

duopol

  1. (ekonomi) situation där två företag (säljare) kontrollerar en hel marknad, och där det är svårt för nya konkurrenter att ta sig in
    Etymologi: I analogi till monopol, av det latinska prefixet duo- och det från grekiskan stammande suffixet -pol.
    Jämför: monopol, oligopol

Översättningar redigera