drott

Svenska

Substantiv

Böjningar av drott	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	drott	drotten	drottar	drottarna
Genitiv	drotts	drottens	drottars	drottarnas

drott u

1. (historia) hövding, furste; person som följs av en hird

   Etymologi: Av fornsvenska drotin, av fornnordiska dróttinn, av urgermanska *druhti- (”skara; följe”).

   Besläktade ord: drots, drottning

   Sammansättningar: drottkväde, jorddrott