ditransitiv
SvenskaRedigera
AdjektivRedigera
Böjningar av ditransitiv | Positiv | |
---|---|---|
Attributivt | ||
Obestämd singular |
Utrum | ditransitiv |
Neutrum | ditransitivt | |
Bestämd singular |
Maskulinum | – |
Alla | ditransitiva | |
Plural | ditransitiva | |
Predikativt | ||
Singular | Utrum | ditransitiv |
Neutrum | ditransitivt | |
Plural | ditransitiva | |
Kompareras inte. | ||
Adverbavledning | ditransitivt |
- (om verb) som kräver två objekt, ofta indirekt- och direktobjekt
- Verbet ge är ditransitivt eftersom man inte bara kan ge någon utan man måste ge någon någonting.
- Se även: Kategori:Ditransitiva verb
ÖversättningarRedigera
som kräver två objekt, ofta indirekt- och direktobjekt
- engelska: ditransitive (en)