Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av diskontinuitet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ diskontinuitet diskontinuiteten diskontinuiteter diskontinuiteterna
Genitiv diskontinuitets diskontinuitetens diskontinuiteters diskontinuiteternas

diskontinuitet

  1. (matematik) punkt i vilken en funktion inte är kontinuerlig
    Funktionen   har en diskontinuitet i  .
  2. det att vara diskontinuerlig

Besläktade ord

redigera

Översättningar

redigera