dignitär

Svenska

Substantiv

Böjningar av dignitär	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dignitär	dignitären, dignitärn	dignitärer	dignitärerna
Genitiv	dignitärs	dignitärens, dignitärns	dignitärers	dignitärernas

dignitär

1. rangperson

   Etymologi: Av franska dignitaire.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: dignitær m
• engelska: dignitary ^(en)
• franska: dignitaire ^(fr) m
• tyska: Würdenträger ^(de) m, Würdenträgerin ^(de) f