diarré

Se även diarre.

Svenska

Substantiv

Böjningar av diarré	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	diarré	diarrén	diarréer	diarréerna
Genitiv	diarrés	diarréns	diarréers	diarréernas

diarré

1. (medicin, fysiologi) tillstånd vid sjukdom med lös avföring

   1934: Umgängeskonst - Levnadskonst, Johan Lindström Saxon:

   Sommaren är diarréernas tid, och den ovana dieten gynnar deras uppkomst.

   Synonymer: rännskita (vardagligt), utsot (ålderdomligt), durkfall (ålderdomligt), räserbajs (slang)

   Antonymer: förstoppning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1753. Av grekiska διάρροια (diárroia).

   Sammansättningar: mundiarré

Översättningar

medicinskt tillstånd med lös avföring

• albanska: diarre ^(sq)
• azerbajdzjanska: ishal, diarreya
• bokmål: diaré ^(no) m
• danska: diarre ^(da) u, diarré ^(da) u
• engelska:
  • amerikansk: diarrhea ^(en)
  • brittisk: diarrhoea ^(en)
• finska: ripuli ^(fi)
• isländska: niðurgangur ^(is) m
• japanska: 下痢 ^(ja) (げり, geri)
• jiddisch: לויזער מאָגן (loyzer mogn)
• kvänska: kuratauti
• nederländska: diarree ^(nl) f
• nynorska: diaré m
• polska: biegunka ^(pl) f
• portugisiska: diarreia ^(pt) f
• ryska: понос ^(ru), диарея ^(ru)
• spanska: diarrea ^(es) f
• turkiska: ishal ^(tr), amel ^(tr)
• tyska: Durchfall ^(de) m, Diarrhö ^(de) f

Danska

Substantiv

diarré u

1. diarré