Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av delgivning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ delgivning delgivningen delgivningar delgivningarna
Genitiv delgivnings delgivningens delgivningars delgivningarnas

delgivning

  1. handlingen att delge någon något
    Besläktade ord: delge, delgiva
  2. (juridik) förfarandet att en handling skickas eller lämnas till en eller flera personer som har behörighet att ta emot den (eller annat förfarande som är godkänt enligt lag)
    Hyponymer: vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, särskild delgivning med juridisk person, stämningsmannadelgivning, kungörelsedelgivning
    Sammansättningar: delgivningsbeslut, delgivningslagen, delgivningsmottagare
    Jämför: underrättelse

Översättningar

redigera