cenakel

Svenska

Substantiv

Böjningar av cenakel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	cenakel	cenaklet	cenakel, cenakler	cenaklen, cenaklerna
Genitiv	cenakels	cenaklets	cenakels, cenaklers	cenaklens, cenaklernas

cenakel

1. (oftast ironiskt) tätt sammansvetsat (litterärt) sällskap (inom intelligentian) för inbördes beundran; sluten krets

   1943: Den europeiska nihilismen, sida 83, Gunnar Brandell:

   Det hann också redan på trettitalet komma till häftiga sammanstötningar mellan det surrealistiska cenaklet och deras politiska meningsfränder [...]

   Synonymer: kotteri

   Etymologi: Av latinska cenaculum (”matsal”).

Översättningar

tätt sammansvetsat litterärt sällskap

• engelska: cenacle ^(en)
• spanska: cenáculo ^(es) m