brottsprovokation

Svenska

Substantiv

Böjningar av brottsprovokation	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brottsprovokation	brottsprovokationen	brottsprovokationer	brottsprovokationerna
Genitiv	brottsprovokations	brottsprovokationens	brottsprovokationers	brottsprovokationernas

brottsprovokation

1. (juridik) det att poliser lockar andra att begå brott i syfte att kunna åtala dem för det

   Se även: agent provocateur

Översättningar

det att poliser lockar andra att begå brott för att kunna åtala dem för det

• engelska: entrapment ^(en)