brigand

Engelska

Substantiv

Böjningar av brigand	Singular	Plural
Nominativ	brigand	brigands
Genitiv	brigand's	brigands'

brigand

• uttal: ˈbɹɪɡ.ənd

1. stråtrövare

   Besläktade ord: brigandage

   Etymologi: Av fornfranska brigand, av italienska brigante (”fotsoldat”), av verbet brigare.