brännevin

Svenska

Substantiv

brännevin n

1. (dialektalt eller ålderdomligt) brännvin

   1940: Gamlegårdsfôlket: Kulturbilder i fyra akter på västgötadialekt från 1800-talets Bäreberg, sida 9, Anders Johansson:

   Å sinar så kunne jak inte vära utan dä uschla brännevint, å dä ä dä sum har förstôrt mäk.