blotdjur

Se även blötdjur.

Svenska

Substantiv

Böjningar av blotdjur	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	blotdjur	blotdjuret	blotdjur	blotdjuren
Genitiv	blotdjurs	blotdjurets	blotdjurs	blotdjurens

blotdjur n

1. (historiskt) djur som offrats vid ett forntida blot

   1915 (30 maj): Sköldung. Forntidsberättelse från Inland. (Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning), Fredrik Nycander:

   Lågorna tungade sig från stenen, rök inmolnade blotdjur och blotmän.

   2014: Sigrid, Johanne Hildebrandt:

   Varje Frejasdag hade Sigfrid färdats till templet med offergåvor, blotdjur från kungens egna flockar.