blickfält

Svenska

Substantiv

blickfält

1. område, inom vilket ögat, under det att huvudet hålls orörligt, med sina egna rörelser kan fixera föremål

Översättningar

område, inom vilket ögat, under det att huvudet hålls orörligt, med sina egna rörelser kan fixera föremål

• bokmål: synsfelt n
• danska: synsfelt ^(da)
• tyska: Blickfeld ^(de) n