bindeord

Svenska

Substantiv

Böjningar av bindeord	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bindeord	bindeordet	bindeord	bindeorden
Genitiv	bindeords	bindeordets	bindeords	bindeordens

bindeord n

1. (lingvistik) ord som binder samman; konjunktion

   Jämför: fogeord

Översättningar

ord som binder samman

• nederländska: voegwoord ^(nl)
• spanska: conector m, conjunción ^(es) f
• tyska: Bindewort ^(de) n, Konjunktion ^(de) f

Danska

Substantiv

bindeord

1. (lingvistik) konjunktion