betydelseförskjutning

Svenska

Substantiv

Böjningar av betydelseförskjutning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	betydelseförskjutning	betydelseförskjutningen	betydelseförskjutningar	betydelseförskjutningarna
Genitiv	betydelseförskjutnings	betydelseförskjutningens	betydelseförskjutningars	betydelseförskjutningarnas

betydelseförskjutning

1. (med tiden uppkommen) förändring av (den precisa) betydelsen (hos ett ord eller uttryck, i samband med språkets och samhällets naturliga och ofrånkomliga utveckling)

   1993 (16 jan): Kocksgatan. Söders längsta köksingång (DN):

   Att sjoksa är enligt äldre språkbruk detsamma som att handla med stöldgods. Att beskylla en hel gata för något dylikt går naturligtvis inte för sig. För säkerhets skull meddelas härmed att det med åren har skett en betydelseförskjutning av detta verb. Det betyder numera enbart sälja, kursa, kränga, oftast i mindre skala.

   2008 (25 juni): Ny bok spårar ordens rötter (SvD):

   Risken finns att man därefter drabbas av en svårbemästrad lust att upplysa omgivningen om den märkliga betydelseförskjutning som ordet ”hemsk” har genomgått sedan fornsvensk tid [...]

   Se även: betydelseförändring