belgare

Svenska

Substantiv

Böjningar av belgare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	belgare	belgaren, vard. belgarn	belgare	belgarna
Genitiv	belgares	belgarens, vard. belgarns	belgares	belgarnas

belgare

1. person, i synnerhet man, från Belgien utan hänsyn till vilken språkgrupp personen tillhör

   Synonymer: belgier

   Besläktade ord: Belgien, belgisk

   Hyponymer: belgiska f, flamländare, vallon

Översättningar

se belgier