belamra

Svenska

Verb

Böjningar av belamra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	belamra	belamras
Presens	belamrar	belamras
Preteritum	belamrade	belamrades
Supinum	belamrat	belamrats
Imperativ	belamra	–
Particip
Presens	belamrande, belamrandes
Perfekt	belamrad

belamra

1. fylla med något som tar stor plats

   Jämför: belasta, blockera, täcka

   Parkerade bilar belamrar och i vissa fall till viss del blockerar lokalgatorna.

   Fraser: (konkreta) belamra minnet

   Etymologi: Av lågtyska belammern, sidoform till belemmern; jämför nederländska belammeren, belemmeren. Besläktat med från nederländska inlånade belemre på danska och belemmern på tyska. Besläktat med nederländska lemmer, lammar, något som hindrar, skadar eller besvärar, sannolikt besläktat med svenska lam.

Översättningar

fylla med något som tar stor plats

• franska: encombrer ^(fr)
• polska: zapychać, zawalać
• tyska: überfüllen ^(de), überladen ^(de), vollpfropfen