avsvalning

Svenska

Substantiv

Böjningar av avsvalning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avsvalning	avsvalningen	avsvalningar	avsvalningarna
Genitiv	avsvalnings	avsvalningens	avsvalningars	avsvalningarnas

avsvalning u

1. det att svalna av

   1935: Teknisk Tidskrift:

   Härtill kommer, att då, som här ofta är fallet, flera svetsfogar i olika plan sammanlöpa till en punkt, upprepade temperaturhöjningar och avsvalningar av materialet äga rum.

   1941: Svenskt lantbrukslexikon:

   Vid avsvalningen stelnar denna lava till en eruptivbergart.

   Antonymer: upphettning, uppvärmning

   Se även tesaurus: Avkylning

   Jämför: avsmalning, avsvavling