Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av alp  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ alp alpen alper alperna
Genitiv alps alpens alpers alpernas

alp

  1. (naturgeografi) en särskilt hög bergstopp; i synnerhet i centrala Europa
    Sammansättningar: alpbestigare, alpblomma, alpget, alphydda, alplandskap, alpros, alpstav, alpviol
    Besläktade ord: Alperna, alpin, alpinism, alpinist, alpinsk

Översättningar

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av alp  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ alp alpen alper alperne
Genitiv alps alpens alpers alpernes

alp

  1. (naturgeografi) alp
    Besläktade ord: alpehorn, alpeland, Alperne, alpetopp, alpin, alpinisme, alpinist