alfabet
Se även Appendix:Alfabet.
Svenska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av alfabet | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | alfabet | alfabetet | alfabet | alfabeten |
| Genitiv | alfabets | alfabetets | alfabets | alfabetens |
- (lingvistik) uppsättning av de skrivtecken, där varje tecken motsvarar ett ljud (fonem), som används för att skriva vissa språk
- I det svenska alfabetet finns 29 olika bokstäver.
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1753.[1] Av senlatinska alphabetum, bildat av grekiska alfabetets två första bokstäver alfa (ἄλφα) och beta (βῆτα).
- Besläktade ord: alfabetisk, analfabet
- Sammansättningar: morsealfabet, runalfabet
- Se även: abjad, abugida, futhark, teckentabell
Översättningar
redigeraordnade skrivtecken
- asturiska: alfabetu (ast) m, abecedariu (ast)
- bambara: sigini
- bokmål: alfabet (no) n
- danska: alfabet (da) n
- engelska: alphabet (en)
- esperanto: aboco, alfabeto (eo)
- finska: aakkoset (fi), aakkosto (fi)
- franska: alphabet (fr) m
- hebreiska: אלפבית (he) m (alefbet)
- isländska: stafróf (is) n
- japanska: アルファベット (ja) (arufabetto)
- jiddisch: אַלפֿאַבעט m (alfabet), אַלף־בית (yi) m (alef-beys)
- kasjubiska: abecadło (csb)
- katalanska: alfabet (ca) m
- kroatiska: abeceda (hr) f
- latin: alphabetum (la)
- lettiska: alfabēts
- malajiska: abjad (ms)
- nederländska: alfabet (nl)
- nordsamiska: alfabehta
- persiska: الفبا (fa) (alefbâ)
- polska: alfabet (pl) n
- portugisiska: alfabeto (pt) m
- rumänska: alfabet (ro) n
- ryska: алфавит (ru) m (alfavít), азбука (ru)
- schlesiska: abecadło
- spanska: alfabeto (es) m
- sydsamiska: aalfabeete
- tyska: Alphabet (de) n
- ungerska: ábécé (hu)