EngelskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av acolyte  Singular Plural
Nominativ acolyte acolytes
Genitiv acolyte's acolytes'

acolyte

  1. (religion) akolut, akolyt; medlem av en av de fyra mindre ordnarna i kyrkan; följeslagare; ministrant
  2. följeslagare

EtymologiRedigera

Från fornfranskans acolite (modernt språk acolyte) eller från kyrkolatinets acolytus; ultimat från grekiskans ἀκόλουθος (akólouthos), följare.

FranskaRedigera

SubstantivRedigera

acolyte

  1. akolut, akolyt