aƀô

Urgermanska

Substantiv

*aƀô m

1. arbetare
2. husbonde; make

   Etymologi: Av äldre urgermanska *aƀâ, av förgermanska *apô, av urindoeuropeiska *h₃epō. Kan dock vara urgermansk eller förgermansk skapelse, om ändelsen *-ô än brukades till nya ord

   Användning: Betydelse 2 kommen av han som arbetar i sammanhanget karl av hushållet (då karlar förr ofta var bönder och arbetare i hushåll)

   Besläktade ord: *aƀnijaną, *aƀnijandz, *aƀniją, *aƀniþaz, *aƀraz, *aflą, *aflijaną, *aflijandz, *afliþaz, *aflōþaz, *aflōną, *aflōndz, *aflōþaz, *ōƀijaną, *ōƀijandz, *ōƀijaz, *ōƀiþaz, *ōƀō

   Jämför: Etruskiska apa ("fader; make"), litauiska úošvis ("svärfader")

Böjningar

an-stam
	Maskulinum
	Singular	Plural
Nominativ	*aƀô /ˈɑ.βɔːː/	*aƀniz /ˈɑβ.niz/
Vokativ	*aƀô /ˈɑ.βɔːː/	*aƀniz /ˈɑβ.niz/
Ackusativ	*aƀanų /ˈɑ.βɑ.nũ/	*aƀnuz /ˈɑβ.nuz/
Genitiv	*aƀniz /ˈɑβ.niz/	*aƀnǫ̂ /ˈɑβ.nɔːː/
Dativ	*aƀni /ˈɑβ.ni/	*aƀnamaz /ˈɑβ.nɑ.mɑz/
Instrumentalis	*aƀnǣ /ˈɑβ.nɛː/	*aƀnamiz /ˈɑβ.nɑ.miz/

Omvandlingar

• Urnordgermanska: *aƀī
  • Fornvästnordiska: *afi
    • Fornisländska: afi
      • Isländska: afi
    • Färöiska: avi
• Uröstgermanska: *aƀā
  • Gotiska: 𐌰𐌱𐌰 (aba)