Håkan
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av Håkan | |
|---|---|
| utrum | Singular |
| Nominativ | Håkan |
| Genitiv | Håkans |
Håkan
- ett mansnamn
- Etymologi: Namnet är av fornnordiskt ursprung, som fornsvenska Hakon, Hakun med fler former. Namnets betydelse är omdiskuterad; förleden kan vara urnordiska *hauha- "hög" eller ett urgermanskt *hanha- "häst". Efterleden antas bestå av ett ord motsvarande fornvästnordiska konr ("ättling, son").[1] Det har framförts att sammansättningen inte rör sig om ett variationsnamn, utan möjligen en betydelsefull sammansättningen av "hög" och "ättling" ("den högättade").[2]
Det äldsta belägget för namnet i Sverige är en runinskrift från 1000-talet, på en sten i Nöbbele, Ö Torsås i Småland med texten:
Åke och Håkan, svennerna reste åt sin fader, Kale den döde, kumlet vitt synligt. Därför den gode icke skall glömmas, så länge stenen står och runornas stavar. - Besläktade ord: Hakon
- Etymologi: Namnet är av fornnordiskt ursprung, som fornsvenska Hakon, Hakun med fler former. Namnets betydelse är omdiskuterad; förleden kan vara urnordiska *hauha- "hög" eller ett urgermanskt *hanha- "häst". Efterleden antas bestå av ett ord motsvarande fornvästnordiska konr ("ättling, son").[1] Det har framförts att sammansättningen inte rör sig om ett variationsnamn, utan möjligen en betydelsefull sammansättningen av "hög" och "ättling" ("den högättade").[2]
Källor redigera
- ↑ Institutet för språk och folkminnen: Namnsdagar - Håkan Läst 2021-02-19.
- ↑ (1990) Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn: Sveriges medeltida personnamn (SMP), 2:a bandet, 9:e häftet