ett tröstande talesätt om vädret från äldre tid, i vilket ett mindre önskvärt snöfall i april månad, ändå inte är den värsta tänkbara väderleken, då sådden åtminstone får smältvattnet av snön än ingen nederbörd alls
Etymologi: Talesättet är belagt från (åtminstone) Värmland, Västergötland och Småland,[1] och ytterst av tyskt ursprung.[2] Jämför bonde-citatet "Mars torr, april våt och maj kall, fyller bondens lador all; men april torr och ren, är bonden till stort mehn."