Substantiv

redigera
Böjningar av цель  Singular Plural
Nominativ цель це́ли
Genitiv це́ли це́лей
Dativ це́ли це́лям
Ackusativ цель це́ли
Instrumentalis це́лью це́лями
Lokativ це́ли це́лях

цель f (tsel')

  1. mål (som man strävar mot), ändamål, syfte, målsättning, avsikt
    Они скажут вам, что цель их деятельности в установлении мира между народами.
    De skola säga er, att syftet med deras verksamhet är att etablera fred mellan nationerna.
    Конечная цель эта, вследствие моей ограниченности, недоступна мне, но она есть.
    Detta yttersta mål är på grund av min ofullkomlighet oåtkomligt för mig, men det finnes.
    соглашение о сотрудничестве в целях интенсификации финно-угорских исследований
    överenskommelse om samarbete syftande till (i målen av) en intensifiering av de finsk-ugriska studierna
  2. mål (som man skjuter mot), måltavla
    Besläktade ord: целить, нацелить
 
Etymologi: Lånat från polska cel, från medelhögtyska zil, motsvarande tyska Ziel. Ej släkt med целый, hel, frisk. Båda gammalstavas цѣ-. Verbet целить har visserligen den dubbla betydelsen sikta och hela, dock med olika betoning.
Besläktade ord: целевой