Böjningar av зако́нчить  Singular Plural
perfektiv
Futurum 1:a person зако́нчу зако́нчим
2:a person зако́нчишь зако́нчите
3:e person зако́нчит зако́нчат
Preteritum Maskulinum зако́нчил зако́нчили
Neutrum зако́нчило
Femininum зако́нчила
Imperativ 2:a person зако́нчи зако́нчите
Particip Aktiv Passiv Gerundium
Preteritum зако́нчивший зако́нченный зако́нчив, зако́нчивши

закончить pf (impf заканчивать, passiv закончиться)

  1. avsluta, fullborda
  2. (utbildningsväsende) fullborda sina studier genom att ta examen, examineras, gå ut
    Я не люблю́ истфа́к СПбГУ, хотя́ сам его́ зако́нчил.
    Jag är ingen större vän av histfak (historiska fakulteten) vid SPBGU (Sankt Petersburgs statliga universitet), trots att jag själv har gått ut därifrån.