αἴξ

Klassisk grekiska

Substantiv

αἴξ aiks (m. eller f., 3:e deklinationen; genitiv singularis: αἰγός)

1. (djur) get

Etymologi

Från urindoeuropeiska *h₂eiǵ-, "get". Delar ursprung med fornarmeniska այծ, ayc, och sanskrit एड, eḍa.