þushundraþ

Fornnordiska

Räkneord

þushundraþ (fornöstnordiska)

1. tusen; tiohundra

   1228: Västergötlands runinskrifter 210:

   þa iak vaʀ gar, þa vaʀ þushundraþ tu hundraþ tiugu vintr ok atta fra byrð Guðs.

   Då jag var gjord, då var (det) ettusentvåhundratjugu vintrar och åtta från Guds börd.

   Synonymer: þúshund

   Stavning: Även stavat þushundrað (fornvästnordiska). Med medeltida runor: ᚦᚢᛋᚼᚢᚿᛑᚱᛆᚦ.

   Etymologi: Sammansättning av þus + hundraþ (”hundra”), där förledet troligen är en form av ”tio”, det vill säga ”tiohundra” (”tioshundra”), alternativt att det betyder ”stor”, alltså ”storhundra” (arkaiserat ”tushundra”), möjligen besläktat med fornnordiska þuss (”tuss, tusse”), þurs (”turs, turse”) som bland annat betyder jätte och odjur med mera.

Fornsvenska

Räkneord

þushundraþ (med runor: ᚦᚢᛋᚼᚢᚿᛑᚱᛆᚦ)

1. tusen; tiohundra

   1228: Västergötlands runinskrifter 210:

   Þa jag var gar, þa var þushundraþ tu hundraþ tjugu vintr ok atta fra byrð Guðs.

   Då jag var gjord, då var (det) ettusentvåhundratjugu vintrar och åtta från Guds börd.

   Synonymer: þusind, þusund

   Stavning: Med medeltida runor: ᚦᚢᛋᚼᚢᚿᛑᚱᛆᚦ.

   Etymologi: Av fornnordiska þushundraþ i samma betydelse.