överhuvud

Svenska

Substantiv

Böjningar av överhuvud	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	överhuvud	överhuvudet	överhuvuden	överhuvudena
Genitiv	överhuvuds	överhuvudets	överhuvudens	överhuvudenas

överhuvud

1. högste ledare, styresman eller chef

   1924: Tiden:

   Båda äro baserade på den förespeglingen att det finns ett överhuvud — i den katolska kyrkan Kristus, i armén fältherren —, som älskar alla massans enskilda med samma kärlek.

   Sammansättningar: statsöverhuvud

Översättningar

högste ledare, styresman eller chef

• bokmål: overhode ^(no) n
• engelska: head ^(en)
• nynorska: overhovud n
• ryska: глава ^(ru) mf (glavá), вождь ^(ru) m (vozjd')
• turkiska: başkan ^(tr)
• tyska: Oberhaupt ^(de) n

Adverb

överhuvud

1. variant av över huvud