Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av åminne  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ åminne åminnet åminnen åminnena
Genitiv åminnes åminnets åminnens åminnenas
Som förled i sammansättningar används minnes-.

åminne

  1. hågkomst, minne
    1700: Växjö domkapitels akter. Handskrift nr. 313 (Växjö domkapitel):
    Han har i åminne vad han ser och hör.
    Synonymer: hågkomst, åminnelse
  2. äldre form av ordet åmynning; används ännu i finlandssvenska (österbottniska) samt i namn på platser och orter
    2011 (27 maj): Till åminnelse av Åminne… (Upsala Nya Tidning), Ragnvald Johannes:
    Staden Joensuu heter på svenska Åminne, vilket på finlandssvenska lär betyda åmynning. Kanske inte bara i finlandssvenskan förresten?
    2017 (3 oktober): Vad är det som förenar Århus, Västerås och Åminne? (Institutet för de inhemska språken), Nina Martola:
    "Åminne" är en likadan namnbildning som Aros men från en senare tid. "Åminnen" finns det på flera håll i Finland och orterna har ingenting med minnesmärken eller "åminnelse" att göra utan bebyggelsen har uppstått vid åmynningar. Det ord "minne" (eller "mynne") som ingår har betytt just "mynning" och är en avledning av "mun".