åm

Svenska

Substantiv

Böjningar av åm	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	åm	åmen	åmar	åmarna
Genitiv	åms	åmens	åmars	åmarnas

åm

1. gammaldags svenskt rymdmått motsvarande ett fat

   Besläktade ord: åmvis

   Se även tesaurus: Inrymningsplats, Uppskattning

   Etymologi: Av fornsvenska ām, av latinska ama (”vinfat”), av grekiska ἄμη (ámē, ”vattenämbar”).

Älvdalska

Pronomen

åm

• uttal: ɔ̞̃ːm/, /õ̞ːm

1. honom