åkerren

Svenska

Substantiv

Böjningar av åkerren	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	åkerren	åkerrenen	åkerrenar	åkerrenarna
Genitiv	åkerrens	åkerrenens	åkerrenars	åkerrenarnas

åkerren

1. ouppodlad gräsbevuxen markremsa längs en åker

   1834: Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker. (Palmblad & C.), Erik Gustaf Geijer:

   Fordom stod der ett Acacieträd. Det är på en grön åkerren. Folket kallar den der Schwedenrain och visar stället.

   1868: Läsebok för folkskolan (P. A. Norstedt & Söner), Anonym:

   Detta bo, som förlägges antingen i någon skogsbacke under trädrötter, stenar och berghällar, eller äfven någon gång på slätten i kanten af en åkerren, är oftast försedt med flere ingångar samt för öfrigt af ganska vidsträckt omfång.

   2022 (21 juni): Natur- och kulturmiljöer, Jordbruksverket:

   Du får inte sprida slam och gödsel utanför åkern eftersom åkerrenar är viktiga livsmiljöer för växter och djur. [...] Åkerrenar är också ett viktigt skydd för småvilt som rapphöns, fasaner och hare. Även fåglar som gulsparv och sånglärka använder åkerrenar som boplats och den sällsynta kornknarren tar under våren ofta skydd i åkerrenens växtlighet.

   Synonymer: åkerkant

   Etymologi: Av fornsvenska akra ren. Belagt sen ca 1520.

Översättningar

ouppodlad gräsbevuxen landremsa

• engelska: balk ^(en), headland ^(en)
• tyska: Ackerrain, Feldrain ^(de)