Svenska redigera

Adjektiv redigera

strida

  1. böjningsform av strid

Verb redigera

Böjningar av strida  Aktiv Passiv
Infinitiv strida stridas
Presens strider strids (strides)
Preteritum stred streds
Supinum stridit stridits
Imperativ strid
Particip
Presens stridande, stridandes
Perfekt

strida

  1. utkämpa en strid, kämpa, drabba samman; föra krig; slåss
    Soldaterna stred på slagfältet.
  2. (bildligt) kämpa för, försvara
    Han strider för rättvisan.
  3. konkurrera; tävla
    Partierna stred om regeringsmakten.
  4. tvista
    De stred om vem som skulle få arvet.
  5. gå emot, stå i motsättning till
    Det strider mot lagen.
 
Användning: En ålderdomlig preteritumform är stridde.
två riken, som stridde om herraväldet
Finnarna stridde i konung Karls härar vid sidan av svenskar, livländare och estländare.
Besläktade ord: bestrida, strid, stridande

Översättningar redigera